Definitioner
Begreppet födoämnesallergi bör reserveras för de tillfällen då immunologiska mekanismer kan
påvisas. Övriga fall kallas födoämnesöverkänslighet.
Symtom hos barn är vanligt och oftast i form av hyperreaktivitet i mag-tarmkanalen, luftvägarna
och/eller huden. Vissa barn saknar påvisbar allergi medan andra med samma symtom har ett
kraftigt inslag av allergi mot en lång rad födoämnen. Ibland kan symtom uppkomma efter kort
stund och efter intag av små mängder av ett födoämne, andra gånger krävs upprepat intag
under längre tid för att utlösa symtom.

Fysisk aktivitet kan hos vissa individer utlösa symtom som även kan bli allvarliga med anafylaxi.
Flertalet födoämnen innehåller allergena komponenter. Allergi/överkänslighet utvecklas ofta i
den ordning nya födoämnen införs i kosten.

Ett specialfall av födoämnesallergi är de s.k. para-björkfenomenen. Symtom i form av svullnad
och klåda på läppar och i gommen kan uppkomma hos björkpollenallergiker vid förtäring av
stenfrukter och ibland rå potatis och morot. Detta behöver ej utredas.

Prevalenstal
Födoämnesöverkänslighet förekommer relativt ofta i späd- och småbarnsåldern - upp till
12-15 % - med sitt maximum mellan 2-4 års ålder för att successivt minska till ca 5 % vid 8
års ålder. Efter denna ålder ökar överkänslighetsreaktionerna till c:a 10-15 % i vuxen
ålder.

Man delar in födoämnesöverkänsligheten i två grupper: immunologiska, fr.a allergier och ickeimmunologiska.

Med födoämnesallergier menar man att en liten till måttlig mängd av ett födoämne orsakar olika reaktioner som; kolik, kräkningar, diarré, eksem, urtikaria, Quincke-ödem, snuva,
astma, anafylaktoid - eller anafylaktisk chock. Upprepade intag av samma födoämne skall definitionsmässigt utlösa reaktioner genom immunologiska mekanismer.

Födoämnesintoleranser
som ger liknande symptom, utlöses via andra icke-immunologiska mekanismer.

Behandling
Behandlingen av födoämnesöverkänsligheten bör i första hand rikta sig på de uppkomna symptomen, för att omedelbart om det är möjligt, eliminera födoämnet som har orsakat reaktionerna.
Vid lätta till måttliga besvär bör man penetrera hereditet, födoämnesanamnes och status.
Ofta kan man avfärda misstanken på födoämnesöverkänslighet - kvarstår misstanken på specifik överkänslighet, kan man eliminera födoämnet i 10 dagar - provocera 7 dagar och repetera eliminationen / provokationen - 10 resp 7 dagar.
Får man ingen effekt kan födoämnesöverkänslighet avskrivas.

Om symptomen uppstår får man avbryta provokationen, ge dietråd i samband med dietistkontakt då det är mycket viktigt att barnet får sitt näringsbehov täckt - elimination av viktiga baslivsmedel skall endast göras av den som har tillräcklig kunskap om:
• barns näringsbehov
• födoämnens sammansättning
• hur man ger råd om födoämnen

Ta i detta läge gärna kontakt med barnläkare. Mycket viktigt är uppföljande kontroller och omvärdering - som bör ske varje halvår till år.

Om barnet är överkänsligt för multipla födoämnen och/eller reagerar kraftigt på något födoämne, bör utredningen och provokation ske i nära samarbete med barnläkare/dietist.

Vid obetydliga symptom hos äldre barn, tex antydan till klåda i munnen, lindrig urticaria, diffusa magbesvär kan ett antihistamin vara av värde. OBS att klåda i munnen kan signalera allvarlig allergi och att pat. bör vara införstådd med att helst undvika födoämnet helt.

Besvär vid amning / flaskuppfödning
Om det späda barnet har besvär av typen utslag, magbesvär, avvikande längd -vikt utveckling
kan komjölksallergi misstänkas (om modern druckit det eller det introducerats i barnets kost) ,
obs att alla ”vanliga” vällingar är komjölksbaserade.
Man kan då prova med några dagars total komjölksfrihet till mamman (ammande barn) och Profylac eller Nutramigen (till fl askbarnet). Vid symptomfrihet är diagnosen komjölksintolerans trolig och Profylac eller Nutramigen kan ordineras på livsmedelsanvisning (se not nedan*).
Ny provokation efter ca 4-6 månader.
OBS förse föräldrarna med lista över komjölksinnehållande kost.

*Livsmedelsanvisning:
Ersättningspreparat kan ordineras på livsmedelsanvisning då diagnosen födoämnesallergi/
intolerans är säkerställd.
Ordination får endast göras av barnläkare i den dagliga kliniska verksamheten men till barn
inom BVC-verksamheten får fortsatt ordination samt nyinsättning ske även av läkare med BVCverksamhet.

Utredning
Testningar mot födoämnen: specifikt IgE (ImmunoCAP) eller pricktest mot misstänkt
födoämne. Även födoämnesmixar finns, tex fx5. Se Phadias analysförteckning. En noggrann anamnes i kombination med en elimination/provokation kan ibland ge tillräckliga upplysningar
Som ett diagnostiskt hjälpmedel för att utröna den bakomliggande orsaken till födoämnesreaktioner kan ett frågeformulär användas.

I länkförteckningen samt som bilaga finns ett formulär som är anpassat för vuxna men som kan användas på många barn i skolåldern och uppåt.