Det finns ett väldokumenterat samband mellan moderns rökning under graviditeten respektive passiv rökning under spädbarnstiden och tidiga besvär med astmaliknande väsande och/eller pipande andning hos barnet (1, 2). Nikotin och andra beståndsdelar i tobaksrök går över redan till fostret via moderkakan och till spädbarnet via bröstmjölken och via andningsluften. Det tycks vara exponeringen för tobaksrök under fostertiden som ger det största bidraget till den ökade risken för luftrörsobstruktiva besvär (2). Sambandet mellan exponering för tobaksrök, särskilt rökning hos mamman, och astmaliknande väsande och pipande andning, ses särskilt under de tidiga barnaåren medan det är mindre tydligt senare (3, 4). Föräldrars rökning tycks således ha större betydelse som orsak till tidiga luftrörsobstruktiva besvär än för senare debuterande astma (5). Det tycks vidare inte som om passiv rökning har någon avgörande betydelse för utveckling av allergi (6).

1. Rylander E, Pershagen G, Eriksson M, Nordvall L. Parental smoking and other risk factors for wheezing bronchitis in children. Eur J Epidemiol 1993; 9: 517-26.
2. Stein RT, Holberg CJ, Sherrill D, Wright AL, Morgan WJ, Taussig L, Martinez FD. Influence of parental smoking on respiratory symptoms during the first decade of life: the Tucson Children's Respiratory Study. Am J Epidemiol 1999; 149: 1030-7.
3. Gergen PJ, Fowler JA, Maurer KR, Davis WW, Overpeck MD. The burden of environmental tobacco smoke exposure on the respiratory health of children 2 months through 5 years of age in the United States: Third National Health and Nutrition Examination Survey, 1988 to 1994. Pediatrics 1998; 101: E8.
4. Tager IB. Smoking and childhood asthma-where do we stand? Am J Respir Crit Care Med 1998; 158: 349-51.
5. Strachan DP, Cook DG. Health effects of passive smoking. 1. Parental smoking and lower respiratory illness in infancy and early childhood. Thorax 1997; 52: 905-14.
6. Henderson FW, Henry MM, Ivins SS, Morris R, Meebe EC, Leu SY, Stewart PW. Correlates of recurrent wheezing in school-age children. Am J Respir Crit Care Med 1995; 151: 1786-93.

Tidigare uppfattning har varit att exponering för pälsdjur i hemmet under späd- och småbarnsår innebär en ökad risk för allergi och astma. Detta har ifrågasatts på senare år. Flera tvärsnitts- och kohortstudier har visat att något färre av dem som haft pälsdjur i hemmet som spädbarn visat tecken på sensibilisering mot djuret som skolbarn eller som vuxna (1–3). Det har tolkats som att tidig exponering gynnar toleransutveckling mot allergi. Det kan vara sant men det kan också delvis avspegla en selektionseffekt. Familjer med allergisk sjukdom hos föräldrarna undviker att skaffa djur när barnen är små (4, 5) vilket kan medföra att en skenbar skyddseffekt av tidig exponering kan ses i kohortstudier av skolbarn och vuxna. Andra studier talar för en dosberoende sensibiliseringseffekt (6, 7). Tidig sensibilisering är dock inte liktydigt med symtomgivande allergisk sjukdom vilket ytterligare komplicerar bedömningen av eventuella risker med tidig pälsdjursexponering (8).
Det är i hög grad genetiskt styrt om man har benägenhet att bilda allergenspecifikt IgE mot ett luftvägsallergen eller ej och även i vilken grad. Sedan moduleras detta av yttre faktorer som infektioner, emissioner inomhus och i viss mån även utomhus. Dessutom är benägenheten att reagera med astmatiska luftrörsbesvär till stor del genetiskt styrd.

För den som är sensibiliserad är, utöver nivån av specifikt IgE, exponeringsdosen avgörande för om besvär ska uppkomma eller ej och luftrörsreaktiviteten avgör om det blir astma eller ej.
Vanto fann i sin avhandling att skolbarn med astma som exponerats för hund under det första året var signifikant oftare testpositiva mot hund än barn som exponerats i hemmet först senare samt att symtom på hundallergi debuterade tidigare hos de barn som hade hund tidigt (9). I BAMSE-studien har den ökade risken för hundsensibilisering inte kunnat bekräftas hos 4-åringarna. Däremot sågs en ökad risk för kattsensibilisering, dock utan ökad förekomst av astma (10).
Slutsatsen blir därför att ingen ännu med säkerhet har visat att tidig djurexponering skyddar barn med atopibenägenhet mot allergisk sjukdom. Flera undersökningar visar att tidig exponering i vardagsmiljön innebär en risk att tidigare än annars bli sensibiliserad, däremot är det inte klart i vilken utsträckning detta påverkar risken att utveckla astma. För den som redan är sensibiliserad och får besvär vid djurkontakt är självklart en minskad exponering en viktig del av behandlingen.

1. Hesselmar B, Åberg N, Åberg B, Eriksson B, Björkstén B. Does early exposure to cat or dog protect against later allergy development? Clin Exp Allergy 1999; 29: 611-7.
2. Nafstad P, Magnus P, Gaarder PI, Jaakola JJ. Exposure to pets and atopy-related diseases in the first 4 years of life. Allergy 2001; 56: 267-9.
3. Ownby DR, Johnson CC, Peterson EL. Exposure to dogs and cats in the first year of life and risk of allergic sensitization at 6 to 7 years. JAMA 2002; 288: 963-72.
4. Almqvist C, Egmar L, Nordvall L, Pershagen G, Svartengren M, Hedlin G, Wickman M. Heredity, pet ownership and confounding control in population-based cohort. J Allergy Clin Immunol 2003; 111: 800-6.
5. Bornehag CG, Sundell J, Hägerhed L, Jansson S and the DBH Study Group. Pet-keeping in early childhood and airway, nose and skin symptoms later in life. Allergy 2003; 58: 939-44.
6. Wahn U, Lau S, Bergmann R, Kulig M, Forster J, Bergmann K, Bauer C-P, Guggenmoos-Holzmann. Indoor allergen exposure is a risk factor for sensitization during the first three years of life. J Allergy Clin Immunol 1997; 99: 763-9.
7. Melén E, Wickman M, Nordvall SL, van Hage-Hamsten M, Lindfors A. Influence of early and current environmental expoure factors on sensitization and outcome of asthma in pre-school children. Allergy 2001; 56: 646-52.
8. Lau S, Illi S, Sommerfeld C, Niggeman B, Bergmann R, von Mutius E, Wahn U. Early exposure to house-dust mite and cat allergens and the development of childhood asthma: a cohort study. Multicentre Allergy Study Group. Lancet 2000; 356: 1392-7.
9. Vanto T, Koivikko A. Dog hypersensitivity in asthmatic children. A clinical study with special reference to the relationship between the exposure to dogs and the occurrence of hypersensitivity. Acta Paediatr Scand 1983; 72: 571-5.
10. Almqvist C, Egmar L, Hedlin G, Lundqvist M, Nordvall L, Pershagen G, Svartengren M, van Hage-Hamsten M, Wickman M. Direct and indirect exposure to pets – risk of sensitisation and asthma at four years in a birth cohort. Clin Exp Allergy 2003; 33: 1190-7.

Flera översiktsartiklar och litteratursammanställningar har funnit ett samband mellan fukt i olika byggnader och luftvägssymptom som hosta, obstruktivitet och astma (1, 2). Den ökade risken mätt som oddskvot (OR) ligger i området 1,4–2,2. Fukt har definierats olika men vanligen som synliga fuktskador, kondenserat vatten på fönsterrutor och/eller mögelfläckar. De flesta rapporter bygger på enkäter med självrapportering och är retrospektiva och tvärsnittsstudier men det finns ett antal fall-kontrollstudier som bygger på objektiva mätningar av fuktskador respektive sjukdomssymptom. Majoriteten av artiklarna i ovannämnda översikter (1, 2) handlar om skolbarn och vuxna men ett tiotal behandlar förskolebarn (3–6). Det tycks också finnas ett samband, om än svagare än de ovan relaterade, mellan fukt och andra symptom som trötthet, huvudvärk och övre luftvägsinfektioner. Ett orsakssamband mellan fukt och symptom tycks finnas men mekanismen är okänd. Ökad kvalsterförekomst är en tänkbar orsak men förklarar endast en liten del av sambandet. Bortsett från ökad risk för kvalstersensibilisering är bevisen svaga när det gäller sambandet fukt och allergiutveckling. En klart ökad risk för astma har påvisats om fuktproblem föreligger tillsammans med andra riskfaktorer (7). Det finns få prospektiva, randomiserade undersökningar och inga interventionssstudier. Det finns å andra sidan inget som talar för att det är hälsobefrämjande att bo i fuktskadade hus varför en rimlig rekommendation blir att åtgärda synliga fuktskador och korrigera ventilationen enligt de normer som finns.

1. Bornehag CG, Blomquist G, Gyntelberg F, Järvholm B, Malmberg P, Nordvall L, Nielsen A, Pershagen G, Sundell J. Dampness in buildings and health. Nordic interdisciplinary review of the scientific evidence on associations between exposure to "dampness" in buildings and health effects (NORDDAMP). Indoor Air 2001; 11: 72-86.
2. Lundbäck B. Epidemiology of rhinitis and asthma. Clin Exp Allergy 1998; 28: 3-10.
3. Lindfors A, Wickman M, Hedlin G, Pershagen G, Rietz H, Nordvall SL. Indoor environmental risk factors in young asthmatics: a case-control study. Arch Dis Child 1995; 73: 408-12.
4. Lindfors A , van Hage-Hamsten M, Rietz H, Wickman M, Nordvall SL. Influence of interaction of environmental risk factors and sensitization in young asthmatic children. J Allergy Clin Immunol 1999; 104: 755-62.
5. Nafstad P, Øie L, Mehl R, Gaarder PI, Lødrup-Carlsen KC, Botten G, Magnus P, Jaakkola JJ. Residential dampness problems and symptoms and signs of bronchial obstruction in young Norwegian children. Am J Resp Crit Care Med 1998; 157: 410-4.
6. Wever-Hess J, Kouwenberg JM, Duyverman F, Hermans J, Wever AM. Risk factors for exacerbations and hospital admissions in asthma of early childhood. Ped Pulmonol 2000; 29: 250-6.
7. Rönmark E, Lundbäck B, Jonsson E, Platts-Mills T. Asthma, type-1 allergy and related conditions in 7- and 8-year-old children in northern Sweden: prevalence rates and risk factor pattern. Resp Med 1998; 92: 316-24.

Amningens betydelse för risken att utveckla astma och allergi är omdiskuterad och svårvärderad. Hänsyn måste tas till samverkande riskfaktorer som ärftlighet, rökning, moderns ålder, barnets kön, prematuritet, låg födelsevikt, antal luftvägsinfektioner, ålder för introduktion av annan föda och exponering för allergen. Ett antal studier visar dock att enbart amning under 4–6 månader ger en signifikant minskad risk för astmasymtom under de första levnadsåren, oavsett om allergi finns i familjen eller ej (1–3). Sannolikt är det en följd av att amningen ger ett visst infektionsskydd.
Enbart amning, dvs inte ens smakportion av komjölksbaserad modersmjölksersättning under de första levnadsmånaderna, minskar något risken för komjölksallergi (4, 5). Risksiffrorna är dock generellt låga, 2–3% för dem som fått och 1–1,5% för dem som inte fått komjölksbaserat tillägg på BB.
Däremot är resultaten mer motsägelsefulla om amning skyddar även mot annan allergiutveckling. Studier som visat skyddseffekt mot eksem och allergi är ofta kombinerade med miljöförbättrande åtgärder, varför amningens betydelse är svårvärderad (6, 7). Flertalet studier visar ingen säkert skyddande effekt mot allergi sannolikt beroende på att de genetiska faktorerna har så stor genomslagskraft. Samtidigt måste man betänka att de råd om amningens betydelse som tidigare givits sannolikt medfört att fler mödrar i allergifamiljer ammar länge. Det innebär att en eventuell skyddseffekt kommer att undervärderas.
Sammantaget medför amning minst 4 månader en viss skyddseffekt mot obstruktiv bronkit och infektionsastma samt mot komjölksallergi i form av en något minskad risk för sjukdom. Skyddseffekten är dock sannolikt bara av betydelse under de första levnadsåren.

1. Kull I, Wickman M, Lilja G, Nordvall L, Pershagen G. Breast feeding and allergic diseases in infants – a prospective birth cohort study. Arch Dis Child 2002; 87: 478-81.
2. Oddy WH, Holt PG, Sly PD, Read AW, Landau LI, Stanley FJ, Kendall GE, Burton PR. Association between breastfeeding and asthma in 6 year old children: findings of a prospective birth cohort study. BMJ 1999; 319: 815-9.
3. Saarinen UM, Kajosaari M. Breastfeeding as prophylaxis against atopic diseases, prospective follow-up study until 17 years. Lancet 1995; 346: 1065-9.
4. Høst A, Husby S, Österballe O. A prospective study of cow´s milk allergy in exclusively breast-fed infants. Incidence, pathogenic role of early inadvertent exposure to cow´s milk formula, and characterization of bovine milk protein in human milk. Acta Paediatr Scand 1988; 77: 663-70.
5. Saarinen KM, Juntunen-Backman K, Järvenpää, AL, Kuitunen P, Lope L, Renlund M, Siivola M, Savilahti E. Supplementary feeding in maternity hospitals and the risk of cow´s milk allergy: A prospective study of 6209 infants. J Allergy Clin Immunol 1999; 104: 457-61.
6. Halken S, Høst A, Hansen LG, Österballe O. Effect of an allergy programme on incidence of atopic symptoms in infantcy. A prospective study of 159 ”high-risk” infants. Allergy 1992; 47: 545-53.
7. Hide DW, Matthews S, Matthews L, Stevens M, Ridout S, Twiselton R, Gant C, Arshad SH. Effect of allergen avoidance in infancy on allergic manifestations at two years. J Allergy Clin Immunol 1994; 93: 842-6.

Vid behov av tillägg till riskbarn (Spädbarn i familjer med åtminstone två familjemedlemmar med omfattande och behandlingskrävande allergisk sjukdom (inte enbart pollensnuva)) före 4 månaders ålder har komjölkshydrolysat (Nutramigen, Profylac) jämfört med vanligt tillägg visats ge en något minskad risk för eksem och födoämnesallergi, framför allt komjölksallergi (1, 2).

1. Halken S, Høst A, Hansen LG, Österballe O. Preventive effect of feeding high-risk infants a casein hydrolysate formula or an ultrafiltrated whey hydrolysate formula. A prospective, randomised, comparative clinical study. Pediatr Allergy Immunol 1993; 4: 173-81.
2. Oldaeus G, Anjou K, Björkstén B, Moran MJ, Kjellman NIM. Extensively and partially hydrolysed infant formulas for allergy prophylaxis. Arch Dis Child 1997; 77: 4-10.

En senare introduktion av annan kost har i några studier varit förenad med en minskad risk för allergisk sjukdom och astma. Dokumentationen av en skyddseffekt med senarelagd introduktion än den vi för närvarande rekommenderar är dock så bristfällig att någon ändring inte är aktuell.